Omvägar tillbaka till läraryrket

Nyheter Inga kommentarer till Omvägar tillbaka till läraryrket 56
eng. bild nummer 1

Läraren Tatiana Hedfeldt fick läsa upp sina betyg trots högutbildning från hemlandet. Foto: Morgan Lengbrant

Om en person kommer från ett annat land och har läst på universitet, då kanske du tror att den personen kan gå direkt vidare till att undervisa i Sverige. Så är inte fallet, det kan vara en långsam process att få börja jobba igen.
– Det känns som att våra kunskaper ifrågasätts och att man är mindre värd och det är tråkigt, säger Tatiana Hedfeldt lärare på Petrus Magni-skolan i Vadstena.

Hon kommer ursprungligen från Ukraina och är där utbildad till lärare för det som motsvarar årskurs fyra till gymnasielärare. Detta jobbar hon också som nu. Trots att hon har en utbildning från sitt hemland och dessutom en femårig sådan, så blev hon tvungen att läsa upp det här i Sverige. Tatiana är kluven till om det är bra eller inte. På ett sätt hjälpte det att läsa in pedagogiken eftersom det skiljer sig ganska mycket från hennes hemland. En annan sak som skiljer länderna åt är att det är mer korvstoppning för barnen i Ukraina.

– Det är ett friare tänk i Sverige, säger Tatiana Hedfeldt.

Om du är utbildad i ett annat land än Sverige så måste du skicka in dina betyg till Skolverket och Universitets- och högskolerådet. Där genomförs en jämförelse mellan de olika betygen och det kan innebära att du får läsa in vissa ämnen trots att du redan är utbildad i dem. För Tatiana Hedfeldt som har elva års grundskoleutbildning och fem år av universitetsstudier kan det tyckas att det blir en massa extrajobb för något som hon redan är utbildad i.

Att läsa in betygen är inte bara tidsödande, det finns även andra nackdelar.

– Då min kurs inte fanns i Linköping när jag läste så fick jag åka till Stockholm och betala resorna själv . Det drabbade min ekonomi vilket kändes tråkigt. Det kunde även krocka med mina andra studier som pedagogiken så att jag blev tvungen att välja engelska framför de andra, säger Tatiana Hedfeldt.

Hon läste dessutom in svenskan och är numera även svensklärare. Det finns saker i utbildningen som hon ställer sig tveksam till när det kommer till engelskan, som hon läste i två år.

– Jag tyckte inte om upplägget med att läsa en kurs och sen ha tenta, det kändes inte som att det mätte vad jag egentligen kunde. Vi blev även testade inför en klass och det kändes jobbigt, jag blev jättenervös, säger Tatiana Hedfeldt.

Det skiljer ganska mycket mellan lärarutbildningar i de olika länderna och detta gör förstås att det finns vissa saker att ta hänsyn till när de ”översätts”. Vissa betyg är kanske viktigare i vissa länder än vad det är i andra.

– I Ukraina läste vi inte bara de ämnena som vi skulle undervisa i, utan även en massa annat som filosofi och samhällskunskap,säger Tatiana Hedfeldt.

eng. klar2

Språkkunniga Tatiana läser vid sidan av sitt jobb som högstadielärare spanska och talar sju språk. Foto: Morgan Lengbrant

Det finns vissa saker som skiljer sig åt när du kommer från ett annat land och ska jobba eller studera i Sverige. För att studera vidare på högskola så utförs ingen bedömning av gymnasiebetygen från hemlandet.

Vissa yrken är reglerade enligt svensk lag och då behövs det en legitimation eller något annat formellt erkännande. I just fallet lärare och förskolelärare så är dessa reglerade. Skolverket är den myndighet som bedömer legitimationen för just dessa yrken.

Lena Åberg på Motala kommuns utbildningsnämnd menar att de från kommunens håll jobbar hårt för att få personer med utbildning från ett annat land ut på arbetsmarknaden fort. Hon säger också att validering av ett utländskt betyg kan vara svårt och det görs från person till person på skoverket och Universitets – och högskolerådet.

– En validering görs ju inte över en natt, säger Lena Åberg.

Pia-Lotta Sahlström undervisningsråd på skolverket menar att det är tar lång tid innan det kommer något beslut från dem men säger att det är för att det inte ska bli fel. För Tatiana har det inte varit så svårt att läsa in betygen, hon tycker att det är roligt att studera och hon är bra på språk. Hon har många vänner som det inte har gått lika bra för

– Jag känner att jag hade tur med min mentor som jag tycket var stöttande och bra, men vissa av mina vänner har inte haft samma tur, säger hon.

En sak som också skiljer ländernas skolsystem åt är sättet att se på vad barn lär sig.

– Barn i Ukraina är mer allmänbildade men svenska barn lär sig tänka friare och lär sig att ifrågasätta saker, säger Tatiana Hedfeldt.

Leave a comment


*

Copyright: Bona folkhögskola

Search

Back to Top