Åsikterna är viktigare än vi tror

Åsikter, Nyheter

Åsiktsjournalistik är ett sätt att skriva texter där man mer eller mindre för fram sina egna åsikter. Det tycker åtminstone jag själv. På Corren i Linköping har de tydliga riktlinjer för vad som gäller deras personliga åsikter i texterna.

Att skriva åsiktsjournalistik kan vara en känslig balansgång. När ska skribenten ta ställning i frågan egentligen? Jag tror att alla har olika meningar gällande när det är lämpligt att journalisten börjar lägga in sina egna värderingar. På Linköpingstidningen Östgötacorrespondenten har chefredaktören Anna Lindberg en tydlig bild av hur journalisterna bör gå till väga.

– Jag tycker det är väldigt viktigt att de rena nyhetstexterna vi skriver inte ska vara färgade av personliga åsikter. Det är vi väldigt hårda på, att vi ska hålla oss sakliga till nyheten och det måste reportrarna kunna förhålla sig till, säger Anna Lindberg.

Att journalisten inte lägger in sina personliga åsikter i just nyhetstexterna kan anses som självklart. På Corren förekommer det mer när det handlar om rena reportage och featurematerial.

– I reportage är det annorlunda. Det har ett mer personligt anslag där man kan beskriva känslor som journalisten upplever. Då passar det istället bra om reportern berättar om hur han eller hon upplevde situationen, säger Anna.

Tidningens övriga material, såsom krönikor, debatt, ledare med mera innehåller till största delen åsiktsjournalistiska texter. Anna Lindberg berättar att i exempelvis krönikorna låter hon skribenterna ta ut svängarna ordentligt. Anledningen till det är just för att väcka redaktioner hos läsarna och att de helst ska komma med respons också.

– Åsiktsjournalistiken är jätteviktig för en tidning som Corren och våra kanaler. Det engagerar folk eftersom vi är ett lokalt nav för debatt och åsikter. Vi jobbar mycket med att få in läsarnas reaktioner via sociala medier, säger hon.

På Correns nyhetsredaktion brukar de säga att som reporter äger man sin text även i kommentarsfältet, och då är det många av journalisterna som känner att de inte vill kommentera med sina egna åsikter. Men däremot kan de komma med fakta istället. De kan alltså ligga in fakta till debatten utan att ta ställning i frågan.

Chefredaktör Lindberg tycker det är väldigt viktigt, just för att reportern måste vara så saklig som det bara går.

För Anna Lindberg är åsiktsjournalistik en viktig del av dagens massmedia. Hon understryker ändå det viktigaste att tänka på när man ska skriva en kritisk text.

– Det är oerhört viktigt att kunna underbygga sina yttranden, annars så är det inte bra åsiktsjournalistik. Man ska kunna ta i ibland och provocera också, men man ska kunna visa respekt för de man skriver om, säger hon.

Men vad är det egentligen för mening med att föra fram vad journalisten själv tycker?

Anledningen kan variera något beroende på vilken typ av text som ska skrivas. Ska du skriva en debattartikel så måste du stå för en tes som bygger på fakta och samtidigt vara övertygande om varför du har rätt och varför läsarna ska hålla med dig.

Ska du skriva en recension så ska du med egna ord berätta om böcker, filmer eller musik i korthet vad det handlar om, och om du tycker det är bra eller dåligt. Oftast också sätta ett betyg på en femgradig skala.

Jag kan tänka mig att jobbet som recensent inte är särskilt enkelt. Man ska berätta vad man själv tycker, alltså min åsikt kan vara avgörande ifall läsarna väljer att köpa det här spelet eller inte.

Jag själv tycker inte att man ska lägga allt för stort värde i en recension. Om min favoritartists nya album blir sågat så köper jag ner det ändå.

Corren har idag en ledarredaktion bestående av Christian Dahlgren och Maria Björk Hummelgren. Den sistnämnde har arbetat där sedan 2009 och vet vad man bör tänka på när man skriver ledare.

– Ledartexten ska vara kort och saklig. Jag tycker att man ska ha bakgrund och kunna lägga fram fakta om det behövs. Sen är det alltid uppfriskande om man kan blanda in ett visst mått av humor också, säger hon.

För Maria Björk Hummelgren är det iallafall tydligt vad hon tycker att en ledare har för funktion.

– En anledning till att vi skriver ledare är för att skapa en levande samhällsdebatt. Jag tycker inte det finns något ämne som är för litet att skriva om. Till exempel så har vi skrivit om Melodifestivalen nu när det har pågått. Och ett underhållningsprogram är ju lite mer lättsamt än politik, säger Maria Björk Hummelgren.

Maria som enbart skriver på ledarsidan är van att hennes texter får både positiv och negativ respons. Corren som är en oberoende borgerlig dagstidning, ska ha ledarskribenter som har en borgerlig värdering, och hon säger att det emellanåt kommer mejl och åsikter som är kritiska mot det.

– Det har hänt några gånger att chefredaktören har bett mig göra några justeringar i mina texter. Ibland kan det handla om att jag ska trycka hårdare på någonting, eller att tona ner det istället. Men man måste få lov och provocera också, det är lätt att texten blir lite slätstruken annars, säger hon.

Author

Leave a comment


*

Copyright: Bona folkhögskola

Search

Back to Top